GÖR NY KARRIÄR

start måndag. men först - dags för att dricka, dansa och svina. finns inga andra altenrativ, som hampus skulle sagt. 

nu har frida och dea åkt vidare efter fyra dagar hos mig. den här gången kändes det dock inte riktigt lika jobbigt att ta ett farväl eftersom att jag också åker alldeles snart.
   den här veckan har jag planer på att styra upp livet igen. tror det var typ två veckor sen jag powerwalkade sist? sjukt.

igår gjorde jag och sirp en äkta barturné i marais. vi började på kända La Perle (dit måste man ha gått om man är i paris, tydligen) med lite vitt vin. fanns mycket ungt folk så vi hittade två välbärgade fransoser som sedan skjutsade oss till en annan bar (Egoiste) på..... VESPA. det finns INGET bättre än att svischa runt i paris på en vespa. it doesn't. sen blev vi bjuppade på mer vin och slutligen inbjudna på någon slags ferre på torsdag. inte så pjåkigt. sirp och jag avslutade med en drink (pïna colada) på Pete Dohertys favoritbar (minns ej namn) innan vi tog nattbussen hem. 

nu väntar solen och den inte så befintliga brännan. posss.

värmen har återvänt till paris. som vi längtat, suktat och bett om nåd. trettio grader varmt och jag har firat dagen med barnkalas. var för första gången inte ett barn på ett barnkalas, utan en vuxen ansvarig. självklart var det inte alls lika roligt, men det är väl dags att man vänjer sig.
 efter middagen (burkmajs) ska jag och lille sirp fira värmen med sangria (eller dylikt) vid eiffeltornet. snart kommer nästa vecka och som tröstpris för att jag inte får njuta av peace and love (dör inombords) så får jag hit en så bra vän. det slår faktiskt det mesta.

är något som börjar på l.

igår var man attraktiv. ingen vill veta hur jag ser ut idag, så jag struntar i att ta en aktuell bild.

vakna bakis klockan halv tre (efter en för övrigt helt vansinnig natt). ut och shoppa på les soldes på lediga dagen (fetaste rean som går att hitta i hela paris, varar i typ en månad och det är lika stor kalabalik som man kan föreställa sig). så mycket folk att det inte går att andas. milslånga köer. vidrigt varmt. snuskiga flugor som kryper upp i nacken (ville dö, tusen gånger om) och slutligen en vansinnigt svettig färd hem i métron.

hemma väntade kall dusch, coca cola och choklad. tacka fan för det. tänker aldrig gå ut igen.

/fick i alla fall med mig en t-shirt från soldes. något ska man ju ha för besväret!/